Dessutom har vi fått upp uttagen vid nya köksbänken, inklusive timer, och spottarna i taket ovanför som lite snyggt kan dimmas upp och ner med hjälp av våra mobiltelefoner

Och tro det eller ej, men vi plockade faktiskt också några kantareller. Gula. Och stekte till middagen. Den 25 november!

Senare blev det en promenad i det fina vädret ner till åsen där Tuva lekte Puh-pinnar på bron över ån. Dessutom tror vi att vi såg en utter som slog i vattnet! Om det nu finns sådana där.

På väg tillbaka passerade vi “Lilla Berget” där jag lekte som liten. Tuva lekte att vi åkte buss, hon var chaufför och jag passagerare. En liten nostalgitripp.

Resten av dagen var det Emma som stod för underhållningen. Hon var i sitt esse och spelade pajas hea tiden, och flörtade stenhårt med farfar.

Den här gången har de sista rören dragits och den mesta FK också, fram till där centralen ska sitta. Elektrikern var på besök för att diskutera central, och vi var helt överens. Så det kommer bli en 2-radig infälld kapsling så vi har lite reservplats för framtida automatisering

Det hanns även med att fästa några gipsskivor till i tjejernas rum, och stoppa i den sista isoleringen i ytterväggarna plus halva väggen mot stora rummet.

Passade även på att bygga lite vedförvaring att ha på verandan i vinter för att slippa pulsa i snön till vedboden. Just ja, gräset klipptes också. Tror det var tredje gången i år

Till nästa gång ska det införskaffas elcentral och element så ska vi få allt inkopplat och uppmätt.

För övrigt har vädret varit underbart. Kallt på nätter och morgnar, men när solen kikat fram har det blivit riktigt varmt och skönt.

Nejdå sa jag, så smart är hon inte än, stolt pappa som jag är. Så vänder vi oss om mot Emma som just stoppat en låda full med Duplo och vänder den uppåner över huvudet. Och sedan sitter där med lådan på huvudet, nappen i munnen och ett jättenöjt flin. Bekräftat?

Dessutom var det kul för pappa att träffa personalen igen. Det var ju ungefär tre år sedan vi var där senast, strax innan Tuva började dagis.

Efter årsskiftet kör jag på 100% ledighet fram till Emma ska börja dagis i augusti 2012.

Vi får se hur det fungerar den här gången. Det kommer ju inte bli riktigt samma sak som när jag var hemma med Tuva. Då kunde man ju styra sina dagar precis som man ville. Nu ska ju Tuvas dagistider passas så man kan ju inte dra iväg hur som helst. Om man inte väljer att ta med henne också förståss. Men jag är övertygad om att det kommer gå fint och att det blir en härlig tid tillsammans med minstingen

Jag började ju hugga förra gången vi var nere på landet, men insåg ganska snart att mina små ömma skrivbordshänder skulle lida rejält av att hugga upp allt för hand, även om det vore bra träning. Så jag kastade ut en fråga på omådets webbforum för att se om det var någon som råkade ha en vedklyv att hyra alternativt låna ut.

Inom kort kom ett ett svar. En av de boende i andra änden av området lånade gärna ut sin klyv nästa gång vi kom ner. Sagt och gjort, jag åkte och lånade den och körde igenom all ved vi hade på två dagar. Tuva hjälpte glatt till och staplade den kluvna veden jättefint, och matade dessutom fram okluvna stubbar till mig vid maskinen. Superbra hjälp!

Så nu ligger all ved i en oorganiserad hög (förutom den som Tuva temporärt staplat) och väntar på att få bli flyttad till vedförrådet jag snickrade ihop av det gamla planket som satt vid altanen innan vi byggde ut.

Dessutom fick vi upp lite kökshyllor den här helgen.

Första veckan avslutades med en resa hem till stan igen, bland annat för att bunkra upp förråden igen, som länsades med alla gäster på plats. Men väl tillbaka på landet igen blev det massor av bad och ett antal kvällsdopp. Men även en del bygge inne i utbyggnaden, då framför allt inne i den del som ska bli de två nya sovrummen, och ute i köksdelen där en ny bänk, skåp och hyllor kommit på plats.

När vädret inte var det bästa passade vi på att göra årets besök på Busfabriken i Norrköping. Den här gången åkte bara Tuva och pappsen, och vem som var tröttast när vi kom ut kan man ju spekulera om

När vi kom tillbaka från Stockholm efter första veckan överraskade vi en granne som smitit in på vår tomt för att sno åt sig av våra kantareller. Riktigt osnyggt. Men de behövde ingen tillsägelse, vi fick känslan av att de inte kommer göra det igen…

När det gäller cykling och Tuva så har hon gjort ganska stora framsteg under semestern, och klarar av ganska långa sträckor på helt egen hand. Trevligt! Dessutom fann hon en ny kompis nere vid badet. Tyvärr de sista dagarna vi var nere men de hann leka både vid badet och hemma hos varandra några gånger. Tyvärr verkade det som den familjen var på gång att sälja huset, så det är väl att hoppas för mycket att vi stöter på dem igen.

Fler gäster kom ner och hälsade på. Den här gången barnens kusiner med familj, och även farmor och farfar, som alla - vid olika tillfällen - hjälpte till att måla den nybyggda delen utvändigt. Gult. Samma färg som tidigare på den gamla delen. Det blir riktigt tjusigt. Nästa sommar blir det en vända till och sedan ska vi väl slippa målning iallafall några år framöver.

Den här sommaren blev det dessutom tältpremiär för Tuva. På tomten. En av de finare dagarna bestämde vi att vi skulle sova i tältet, jag och Tuva. Sagt och gjort. Vid 22-tiden gick vi ut och la oss och lämnade mamman ensam där inne. Och vi sov riktigt gott.

Mot slutet av semestern passade vi på att packa med oss lite korv och grillprylar i kanoten och tog en tur på sjön med stopp vid den mysiga grillplatsen som finns en bit bort. Där grillade vi och fikade lite på klipporna. Pappan och Tuva passade på att bada lite och njuta av solen på samma klippor innan det bar av hemmåt igen, med en avslutande runda med bara Tuva och mig i kanoten. Detta var helt klart en tur vi kommer göra om. Hur kunde det ta 10 år innan vi pallrade oss iväg till den grillplatsen??

Och nu är semestern slut. Tillbaka till jobbet igen några veckor innan min pappaledighet börjar. Jag kan knappt vänta! På pappaledigheten alltså.

Ett annat projekt vi planerat för var att bygga varsin potatiskanon till Jocke och mig. Material var redan inhandlat och efter lite pulande med tändanordningen kan jag väl säga att resultatet var över förväntan. Jag låter det stanna vid det

Efter några dagar kom även Christoffer med barn förbi en vända på väg upp till Stockholm. Det ordnades sovplats för ännu fler besökare på golvet i utbyggnaden och jag tror vi satte besöksrekord dessa dagar. 10 gäster plus en hund vilket resulterade i 14 pers totalt i några dagar. Och det fungerade riktigt bra. Det goda vädret hjälpte förståss till då vi kunde hålla alla måltider utomhus.

De holländska barnen verkade uppskatta bad och potatiskanoner även de Dessa dagar med många besökare var, om än jobbiga så mycket trevliga. Jag skulle inte vilja vara utan de sköna dagarna och de sena kvällarna på verandan där viktiga saker som migreringar och vätgas avhandlades samtidigt som goda drycker inmundigades till tonerna av de morgonpigga fåglarna som vaknade upp i skogen efter sin nattsömn.

När det väl var dags för hemfärd lämnade vi en sommarstuga med ett väldigt tomt skafferi. Sista lunchen bestod av några rester och de sista knäckebrödssmörgåsarna

Stort tack till alla gäster för hjälp, egna initiativ och mycket trevligt sällskap!