Senare på kvällen förflyttades festen traditionsenligt ut till teepeen i skogen, med tillhörande disco bredvid. Året till ära vidareutecklat med rökmaskin och DJ. Såklart. Två attribut som gjorde kvällen i skogen än mer magisk.

Och som vanligt avslutades midsommarnatten tidigt på morgonen efter med lite eftersnack och smuttande på god dryck i baren inne i ladan, innan jag kröp in i gästhuset vi bodde i i år.

Stort tack till värdparet för ännu en oförglömlig midsommarafton!

Det visade sig att det var dags för byte av kamremmen. Det hade jag helt förträngt. Dessutom visste jag att bromsskivorna bak behövde bytas. Och på det även ett rekommenderat byte av bromsvätskan. Nu var vi uppe i och en bit över ett femsiffrigt belopp. Men det var ju bara att bita i det sura äpplet.

Senare under dagen kommer ett samtal där meken säger att länkarmarna behöver bytas också. Ytterligare 7000 spänn. Det var inte akut men han trodde besiktningen kommer slå ned på dem i november. Så för att sprida kostnaderna lite skjöt jag det arbetet på framtiden. Det blev ju dyrt nog ändå.

Under samma samtal beklagade jag mig lite över kostnaden. Mest på skämt sa jag lite uppgivet att det fick lov att bli en billig semester i år. Jag lät väl väldigt uppgiven, för när det väl var dags att betala sa meken “det blev lite billigare, jag la på lite rabatt, hehe”. Min beklagan gav mig drygt 2300 i rabatt. Fortfarande dyrt, men en gest som nog gör att denna mek blir min nya personliga mekaniker

Uppdatering: Jag bad besiktningsmannen kolla extra noga på länkarmarna vid besiktningen. “Det där är ju ingen fara” var svaret. Så jag får revidera uttalandet om att jag hittat min nya personliga mekaniker…

Tuva, Thomas och Emma spelar badminton

Tuva har sagt några gånger att hon vill komma och se när jag spelar badminton. “Jadå, jag ska prata med mamma om när det passar” har jag svarat. Men såklart glömt bort det.

Idag påminde hon mamma om att “pappa och du skulle prata om när vi kunde titta när pappa spelar badminton”. Så idag kom de lagom till spelstart.

Medan jag och Johan spelde våra set, stod Tuva och övade på att bolla med racket och boll. Mellan våra set försökte jag och Tuva spela lite. Både över nät och utan nät. Men såklart var det lite svårt för den lille att träffa bollen.

Vid andra försöket kom tränaren från badmintonklubben som tränar i samma hall förbi med ett junior-racket som Tuva fick låna, då det borde vara iallafall lite lättare med kortare skaft. Och det verkade så också för hon träffade bollarna lite bättre. Hon såg så stolt ut när vi lämnade tillbaka racket och tackade för lånet. Herr tränare såg väl en potentiell ny klubbmedlem och gjorde allt för att hon skulle tycka det var roligt att spela

Tuva tyckte det var jätteroligt att bowla och ville göra det igen imorgon. Så det blir nog helt klart flera gånger.

Som tur var hade vi med oss mormor, så Karin fick lite avlastning med barnen. Det passades på att (som planerat) måla lekstugan invändigt. Blev jättefint och mer ombonat. Liksom som ett riktigt litet hus och inte det förråd den var när vi köpte stället. Dessutom hade vi riktig sommarvärme, runt 20 grader och strålande sol, så vi behövde inte trängas inomhus. De här dagarna fick vi bekräftat att vi gjorde rätt som valde det stora glasskjutpartiet mot altanen. Man fick liksom in hela naturen i rummet när man öppnade upp. Trevligt!

Även om jag inte var i form så hann vi ändå med en del saker. Det mesta av den okluvna veden fick jag undan in i nya vedförvaringen och resten upp på en pall upp ifrån marken. Däremot blev det av förklarliga skäl ingen ved kluven den här gången. All gips som sattes upp förra veckan fick alla skruvar iskruvade och fönsternischerna blev tillsågade så de är klara för att byggas in. Och trallen på altanen kom på plats igen, i väntan på en ny något större altan någon gång i framtiden.

Och Tuva fann grannens barnbarn som också heter Tuva och är något halvår yngre. Vi gick över och sa hej och sen blev hon kvar där tills det var dags för middag

Ytterligare höjdpunkter för Tuva under helgen var 1) Glasskiosken öppnade och 2) rutschkanan vid kiosken var öppen igen efter att ha blivit ombyggd.

För Emmas del var det en ny uptäckt att få sitta på rumpan mitt på gräsmattan och dra i grässtrån eller plocka med torra löv. Vilken lycka

När så hostmedicinen började ta slut här hemma tog jag mig iväg till närakuten för att få lite ny utskriven. Det blev dock mer medicin än så då doktorn kom fram till att det var lunginflammation jag hade.

Doktorsbesöket slutade alltså med en 10-dagars antibiotika-kur och vila. Dessutom rekommenderades avhållsamhet från gos med 7-månaders-dottern i tre dagar. Hur kul är det, hon som är så gosig!

Så där rök städdagen på landet och till större delen det planerade arbetet i utbyggnaden under påskhelgen. Men men, vad gör man.

Efter museet tog vi en tur upp i Kaknästornet. Även det var mycket uppskattat av barnen. Och lite kul för mig med som aldrig varit där uppe tidigare.