Åre 2010
Resan tog som vanligt sin början på O’Learys på Centralen. Lite tidigare än vanligt för min del eftersom jag kom direkt från Tuvas simning. Så det blev öl och burgare till middag för mig. Det slank ner ganska bra.
Ett gäng öl senare var vi alla 12 samlade på nattåget som avgick strax före 1, ca en timme senare än angivet. Men vad gjorde det, vi skulle ju sova tills det var dags att kliva av i Åre.
Väl framme bar det direkt av upp på skutan med kabinbanan efter att ha löst skidhyrning och bagageinlämning. Och kontroll att mitt knäskydd fungerade med pjäxorna. Uppe på toppen såg man inte mycket. Över 20 sekundmeters vind och noll sikt. Osynliga snödrivor i pisten som man inte ens såg var den var om man inte hade någon strax framför sig. Man tappade orienteringen direkt. Så vi tog oss ner i lågzon efter bara ett åk där uppe.
Nästa dag, på fredagen kom det fina vädret. Klarblå himmel och lagom temperatur och vind. Efter några åk i de brantare backarna insåg jag att jag nog skulle hålla mig till de lite flackare partierna i år för knäts skull. Det var jobbigt och dessutom kände jag mig osäker så jag spände mig hela tiden. Det gick inte att åka normalt och blev därför heller inte så roligt som det ska vara. I de lite flackare backarna kunde jag däremot stå på bättre och det blev direkt mycket roligare igen.
Fredagen avslutades med två gånger Smalare än Tord. En gång på after-ski och en gång på kvällen. Skoj. De är bra. Lördagen bjöd sedan på väldigt växlande väder. Vi hade allt från klarblått med sol, till dimma, till snöyrväder, och jag vet inte vad. Kändes som ett helt års olika väder på en och samma dag. Men en hel dags åkning blev det ändå. När det väl var slutåkt för den här gången kunde jag konstatera att det gått bra med knät, även om det kändes överansträngt och trött. Jag hoppade över åkningen i ravinen i år 😉
Söndagen bestod av ihoppackning och städning med efterföljande hemfärd. Tåget skulle avgå 0930. Skulle. Men någon hade lyckats med konststycket att riva ned 200 meter kontaktledning mellan Åre och Östersund så det blev inget av med det inte. Det fick bli buss till Östersund för att där vänta ytterligare ett antal timmar. Det var ju ändå samma tåg vi skulle åka med i slutändan! Klockan 15:23, fem timmar senare än planerat, avgick tåget till slut från Östersund. En perrong med nästan 1000 personer gjorde vågen när det rullade in på stationen och fick tutsignaler som svar från en leende lokförare. Humöret hade varit på topp hos de flesta resenärer trots allt. Vad skulle man göra, det var bara att gilla läget när väl SJ fick tummen ur och kom med vettig och regelbunden information. 20:40 klev vi av tåget på Centralen och var äntligen snart hemma hos våra familjer igen.
[tags]Åre, SJ, Kontaktledning[/tags]
Senaste kommentarer