Tuva på skridskor
Vi packade matsäcksväskan och begav oss iväg till Långsjön, en relativt stor sjö bara några minuters bilväg hemifrån där staden brukar ploga upp en rundbana på en 2-3 kilometer. Så ävem i år. Och konstigt vore det väl annars med en sådan vinter.
Väl framme var det på med skridskorna för Tuvas livs första försök att åka på sådana. På isen. Och det var ju Bambi direkt. Men vad annat kunde man förvänta sig 🙂 Men envisare unge får man leta efter. Hon kämpade och kämpade och hade helst åkt runt hela sjön. Men det satte pappa stopp för, inte orkade väl jag stöda upp henne så långt. Då hade jag fått operera ryggen efteråt 😉
Kämpandet gav visst resultat och hon började faktiskt få in lite balans efter ett tag, även om jag fick hålla i henne hela tiden om hon inte skulle falla pladask på isen. Men det kändes att det gick liiiite bättre efter ett tag.
Efter en stunds åkning blev det fikapaus, med smörgås och varm choklad. Som det ska vara när man är ute och åker skridskor på sjön. Flashbacks från min egen barndom med skridskoåkning i Fjällnora. Och efter det skulle det åkas skidor. Tuva har ju tidigare halkat fram på skidorna på vägarna hemma med packad och hal snö. Nu fanns det riktiga skidspår och det blev plötsligt lättare att hålla ordning på skidorna för henne. Så pass att hon kände att hon kunde göra som proffsen. ”Så här gör de på TV” sa hon och började staka sig fram med båda stavarna. Och fick upp sådan fart att jag fick jogga bredvid. Iallafall en kort bit innan det tog stopp när skidorna inte ville riktigt vad hon ville.
Men hon kämpade på riktigt bra. Blev nog en tur på en 6-700 meter där ute på sjön tror jag. Allt som allt kämpade hon på med skridskor och skidor i ungefär tre timmar. Klart imponerande! Sen var det en trött tjej hemma, som tvunget skulle stå upp och titta på barn-TV. Klart är väl det, annars hade hon ju somnat 🙂
[tags]Vinter, Skridskor, Långsjön, Fjällnora[/tags]
Senaste kommentarer