Möte med vargar

av Thomas · Publicerat 13 juni 2010 · Uppdaterat 21 juni 2010

Förra året fick Karin ett möte med vargar på Kolmården i present när hon fyllde år. Vi gjorde några försök att boka in besöket, men utan att lyckas riktigt. Dessa möten är ofta fullbokade långt i förväg, och dessutom skulle Jocke & Mia följa med också så då var det två familjer som skulle passa in besöket i kalendern, med barnpassning och allt.

Hur som helst, igår kom vi så iväg. Planen var att bege oss hemifrån vid lördag lunch, stanna vid vargarna på Kolmården, handla lite och sedan grilla middag på landet. Och så blev det också.

Väl framme vid djurparken träffade vi djurskötaren utanför entrén. Hon pratade lite kort om hur det hela skulle gå till innan vi, 16 personer totalt, knallade in till mitten av parken och det hägnet där de vargar vi skulle träffa bodde. Innan vi gick in i hägnet blev vi förvarnade om att stoppa undan allt löst hängande och hålla hårt i kameror, för skulle en varg få tag på något var det bara att glömma det, då var föremålet deras. Det spelade ingen roll om det var en 20-tusenkronorskamera.

Vi fick även tips om att sätta oss på huk när vi kom in, om vargarna var nyfikna och kom fram på en gång. Annars fanns risken att en 45-kilos varg hoppade upp på en för att hälsa 🙂

Personligen hade jag sett framför mig att de kanske skulle komma fram och nosa lite för att sedan hålla sig i närheten. Men de 9 ettåriga varghanar vi fick träffa var ena riktiga busfrön. De två som var högst i rang kom genast fram och hälsade och en gav Karin en ordentlig puss i ansiktet (bild nedan). En annan besökare fick sin dunjacka sönderriven – det lösa dunet var väldigt poppis att riva ut ut västen tyckte de små(?) liven. Och det var bara att acceptera.

Ungefär en timme tillbringade vi i hägnet. Först vid en ”samlingsplats” där skötaren (som för övrigt var ensam och hade 100% koll på vad vargarna gjorde, och som ”över-varg” med lätthet avstyrde de något våldsammare bus-strecken, även om vargarna var av annan åsikt och till och från morrade ordentligt när de blev tillsagda av henne. Klart imponerande.) berättade om just dessa vargar och om vargar i Sverige generellt. Sedan promenerade vi runt hägnet och stannade då och då för ytterligare information och ”varg-gos”.

Hela besöket hos vargarna var en mäktig upplevelse. Även om de var vana vid människor, så kändes det att vi var där på deras villkor. Jag var aldrig rädd eller orolig på något sätt, men nog måste jag påstå att man var fullt medveten om att det faktiskt var nio stycken rovdjurs hem man besökte 🙂

Kvällen avslutades sedan i sommarstugan med grillning. Vädret var inte det bästa så vi fick dessvärre sitta inomhus, men det gick ju bra det med. Efter en film på TV hade det lättat lite och blivit lite varmare, så vi kunde sitta på verandan en stund…. jag och Jocke satt kvar till 3 på morgonen när det började ljusna och fåglarna började vakna igen. En trevlig pratstund som påminde om yngre dagar 🙂