Första långrundan inför Vättern

Så var det då dags. Dags för de långrundor som behövs i rumpan och benen inför den stundande Vätternrundan i juni. Det rekommenderas ju att man helst ska ha hunnit köra 100 mil under våren innan man sätter sig de där 12 timmarna på hojjen.

Fram tills nu har det mest blivit pendling till jobbet och några enstaka rundor på några mil på helgerna. Totalt ca 40 mil hittills i år. Dessvärre har det inte hunnits med så många turer på tandemcykeln som jag skulle vilja, det går helt enkelt inte att få ihop tiden ordentligt för att vi ska få till det. Som tur är har Jocke lyckats hitta en andra pilot som mer än gärna ställer upp och tränar med honom regelbundet. Dessutom är han en gammal tävlingscyklist och tillika ordförande i en cykelklubb i närheten av Jocke så förutsättningarna för god träning är ju  toppen.

Idag var då dagen kommen för den första längre rundan för Team Primus som alla ska cykla hela Vättern runt för första gången i sommar. Tyvärr kunde inte alla vara med, men några ”gästcyklister” anslöt och vi var sju ekipage som stack iväg från Handen klockan 9 på morgonen med målet att cykla nästan 13 mil och samtidigt öva lite klungkörning. Med ett fikastopp på vägen.

Första timmen var Jockes andrepilot Daniel med på egen cykel. Som det proffs han är fick vi lite tips att tänka på och en liten koll på hur vi sitter på cykeln, vilket enligt honom verkade bra. Och faktum är att jag inte får speciellt ont trots den långa distansen. Ryggen klarar sig fint så här långt. Så man kanske sitter bättre än man tror.

Resan för dagen gick ner mot Sorunda och vidare till Stora Vika, den här gången med högervarv för att få serpentinvägen nedför istället för uppför. Mycket skönare. Sedan cyklade vi vidare upp mot Rosenhill med några riktigt tunga uppförsbackar på vägen som körde slut på en av gästerna som redan cyklat både längre och fortare än han någonsin gjort, så han kunde med väl godkänt hoppa av klungan efter fikat med gott samvete.

Fika på Cafe Rosenhill

Fikastoppet blev väl lite längre än planerat, men vi var ju inte precis ensamma där så toalettbestyr och vattenpåfyllad tog lite extra tid med det köande som behövdes. Efter en dryg timme bar det av igen, ner mot Segersäng och sedan tillbaka upp mot Tungelsta på gamla Nynäsvägen, som var rena drömmen att cykla på, även om vi fick några regnstänk på oss.

Uppe i Tungelsta hoppade ytterligare två personer av då de hade andra bestyr hemma att tänka på också och tiden började springa iväg. Vi som var kvar, tre ekipage, körde vidare ut mot Årsta Havsbad och sedan in tillbaka till Handen. Efter lite mindre än fem timmars rulltid och nästan 13 mil på sadeln var vi så tillbaka vid utgångspunkten. Alla var lite slitna men jag tror inte någon av oss var helt slut. Så att köra nästan tre gånger så långt är kanske ingen omöjlighet? Iallafall inte om vi får lika bra väder som idag.