Årets semester på landet

Så var då årets semester på landet avklarad, och som vanligt gick det alldeles för fort och det tog emot när det var dags att packa ihop för hemfärd.

Vad gäller utbyggnaden så skulle ju en tät stomme vara klar när vi kom ner. Så var inte fallet. Endast halva taket hade råspont och inget som helst väderskydd var på plats. Vi slog en signal till byggfirman för att kolla läget, och japps, de hade blivit något försenade eftersom en av snickarna hade brutit armen. Dock inte i samband med vårt bygge. Dagen efter kom två andra snickare och fixade taket, la på underlagspapp och satte upp vindväv runt hela stommen på två dagar. Medan vi själva låg nere på badet i 30-gradig värme och hörde spikandet på avstånd 🙂

Oskyddad stommeSkyddad stomme

Badandet ja. I år var det mer fart på Tuva i vattnet. Hon simmade och plaskade för fullt med armpuffarna på. Och hoppade till och med ner till mig från trappen längst ut på bryggan! Dessutom provade hon på att fiska med metspö för första gången. Det blev lite panik när vi faktiskt fick upp en fisk. Årets toppnotering i vattnet var 26,5 grader. Helt ok.

SöderköpingSom vanligt kom en del släkt och vänner på besök under våra semesterveckor. I år var det väl de vanliga. Mormor några dagar under första veckan som vi mest tillbringade nere vid sjön. Sedan kom min min syster med familj ner från Dalarna några dagar också. Även då blev det en hel del bad. Och lite senare kom även farmor och farfar ner för bland annat den av Tuva efterlängtade kanot-turen med dem på sjön. Hon ville ju så gärna ”pladdra kanot” med dem. Vi hann även med en sväng till Söderköping för att äta glass och titta på båtarna som slussade. Den numera årliga utflykten under semestern.

Lennakatten

I mitten av semestern åkte vi tillbaka till storstaden några dagar för att bland annat se på Kent i Långholmsparken, som varit inbokat sedan länge. I samband med det passade vi även på att åka upp till farmor och farfar i Uppsala för att ta en tur med Lennakatten, något som de gärna gör med sina barnbarn (och barn). En varm och solig sommardag. Tyvärr hade det varit lite för varmt, så de kunde inte köra med ångloket på grund av brandrisken. Så ett gammalt diesellok fick duga 😉 Vi åkte ända ut till Faringe, där Karin tillbringat en del av sina somrar som barn. Åt medhavd matsäck bland getingarna, och fick oss en varsin glass innan det var dags att åka tillbaka mot Uppsala med rälsbussen hela vägen. Det var varmt, väldigt varmt på vägen tillbaka. Men en mycket uppskattad utflykt av allihopa tror jag.

Det var ju inte bara sol och varmt under dessa veckor. Vi fick även en hel del regn. Sent en helg när jag precis skulle gå och lägga mig upptäckte jag hur det droppade vatten från taket. Inne. Fram med burkar och kastruller för att sedan undersöka närmare dagen efter. Det visade sig att när byggarna tagit bort en del av gamla plåttaket så kom det in vatten genom underlagspappen på ett ställe. Och med de mängder regn som kom denna helg hann det tränga igenom och blöta upp isoleringen ordenligt. När den var mättad började vattnet leta sig ner genom spikhålen i takpanelen och in i huset. Så det var bara att riva ut all blöt isolering och på med en extra presenning på taket. Som tur var var det ju forfarande varmt och solen tittade fram i början på veckan, så det torkade ju upp ganska snabbt ändå. Nu får vi bara hoppas på att isoleringen i väggen inte blivit blöt också. Det blir till att göra en fuktundersökning i vår tror jag. Det som var bra med detta var att vi samtidigt fick bort ett humlebo som störde lite.

I övrigt så har det ju arbetats lite under semestern också. All björkved har blivit kapad i lämpliga längder och en del har också blivit huggen. Panelen som snön rev med sig på gäststugan i vintras har blitvit åtgärdad, ny och grundmålad panel sitter nu på plats. Förrådet har fått sin gula färdigfärg påstruken två gånger och jag har börjat så smått med det som ska bli vedförvaring i anslutning till förrådet. Två fula enar som vintern tog slut på har sågats ned, och 3 liter kantareller har plockats på tomten.

Sista veckan på semestern blev det ytterligare lite bad, men nu ”bara” i drygt 20-gradigt vatten. Dagarna som inte hade badväder tillbringades med annat. Bland annat en tur till Busfabriken i Norrköping där Tuva och Pappa hade kul tillsammans medan en höggravid mamma satt och vilade. När det var dags att åka hem imponerade Tuva stort. Hon som normalt är så försiktig och lite rädd för att prova nya saker knallade helt sonika fram till den stora ”vulkan” som finns där inne och klättrade upp på toppen av den för att sedan själv åka genom den ca 10 meter långa tunnelrutschkana som fanns ned därifrån. ”Vulkanen” är ca 4-5 meter hög med en typ av gummimatta som är spänd från en rund platta i toppen ner mot en mycket större cirkel på golvet – ser ut lite som en stor tipi. På denna matta sitter ”klätterväggsploppar” och den sista metern upp är i princip helt vertikal som en vägg. Men det hindrade inte vår lilla tjej. Pappa blev mäkta imponerad!

Matsäckspaus i Glotternskogen

Jag hade även pratat med Tuva om att gå på en liten vandring i skogen. Jag hade då en av Kolmårdens urskogar i tanken. Mellan oss och Norrköping finns en relativt ung urskog som heter Glotternskogen som ska ha fina vandringsleder. Tuva ville promenera där, så en morgon gjorde vi i ordning matsäck till henne och mig och gav oss iväg. Jag hade innan tittat ut en lämplig tur på ca 4km som vi kunde ge oss på. Och nog må jag säga att det var fina leder. De går runt en ganska stor sjö och den här dagen var det i princip helt vindstilla så sjön låg spegelblank. Det kunde inte vara vackrare. Efter 2km kom vi fram till målet – ett vindskydd där vi skulle äta matsäcken (vi hade redan stannat en gång tidigare och nallat lite, en treåring behöver ju vila lite ibland 😉 ) Där finns även en vedeldad bastu som man utan kostnad kan få låna av kommunen. Det måste vi göra någon gång – och kanske rent av sova över i vindskyddet. Men det bör nog vara innan myggen har vaknat…

Efter matsäck och lite lek så knallade vi de två kilometrarna tillbaka till bilen, med ytterligare ett fikastopp halvvägs. Jag måste säga att lilltjejjen var hur duktig som helst och den här dagen var nog en av de bästa jag haft tillsammans med min dotter så här långt!

Efter fyra veckor var så semetern slut igen, och jag fick pallra mig tillbaka till jobbet…

Kommentera gärna