Mitt första triathlon

Vi stod där på bryggan och undrade vad vi höll på med. De som hoppade i blev väldigt tysta väl nere i vattnet. Själv oroade jag mig mest för vad som komma skulle knappt 8 kilometer senare.

Thomas simmar

Jag närmar mig växlingen till cykel

Jag har tänkt mig prova på lite Triathlon i år. Den 1 augusti kör jag en sprint i Tällberg tillsammans med min syster, och i slutet av augusti blir det en olympisk stafett på Vattenfall World Triathlon Stockholm med kollega Patrick (4 mil cykel) och hans fru (1 mil löpning) där det är tänkt att jag ska simma 1500 meter.

Just World Triathlon Stockholm anordnar fira kvällsträningar för de som vill. Jag har deltagit i två simträningar i bassäng tidigare, och i onsdags var det premiär för deras utomhusträningar för säsongen. Vid Sjöhistoriska Museet i Stockholm träffades drygt 100 triatleter som var antingen helt nybörjare som jag själv eller som kört en eller några gånger tidigare. Även Dagens Nyheter var där och fixade en liten artikel. Förutom lite utställande sponsorer såsom Head, Garmin och andra får vi deltagare också lite råd och tips från erfarna triatleter och simmare. Först började vi med lite genomgång av de stora muskelgrupperna som används när man ska köra dessa tre dicipliner och hur vi kunde värma upp dem på ett bra sätt. Efter det kunde vi dela upp oss i grupper och få lite genomgång av simning, cykling/växlingar eller löpning.

Jag valde att informera mig om löpning då den delen är den som oroar mig mest. Jag har inte löptränat sedan tidigt 90-tal när jag fortfarande var aktiv simmare, så jag har ju varken teknik eller rätt benstyrka för det. Men de tips och råd vi fick är nog någonting som är bra att ha hört och kunna hålla i huvudet. Det handlade om förberedande tankar under cyklingen, kroppens lodlinje, kadens och armföring under löpningen och lite annat smått och gått. Nu hjälpte det kanske inte så mycket just den här dagen, men längre fram förhoppningsvis.

Efter detta var det dags för kvällens stora händelse. Ett träninglopp i form av en mini-triathlon. Första gången för mig och många andra då vi genomförde alla tre diciplinerna direkt efter varandra, dessutom under lite tävlingsliknande former. Det var ungefär här, när vi tagit oss ned till bryggan och doppat tårna i vattnet vi insåg att temperaturen knappast var högre än 15 grader. Men man kunde ju inte hoppa av nu, med våtdräkten påkrängd och allt.

Starten gick som sig bör av stapeln med alla nere i vattnet. Själv låg jag ungefär mitt i gruppen och simmade upp bland de första när vi nådde bojen. Då hade jag öppnat lite väl hårt, i tron att det här klarar jag utan problem och taggad av andra snabba simmare. Jag var helt slut vid vändningen och fick kämpa tillbaka. Till och med ta några bröstsimstag vid några tillfällen för att pusta ut och lugna ned andningen lite.  Upp mot växlingen gick jag sedan lov att gå medan jag krängde av mig dräkten.

Nu var det dags för cykling. Ytterligare en disciplin jag anser mig fixa utan större problem. Men det var tungt att springa iväg med den från växlingen de ganska många metrarna tills vi fick sitta upp i sadeln och sticka iväg. Jag rullade på i 30-fart, blev omkörd av några stycken och tog bara några enstaka själv. Sista kilometern försökte jag att tänka på råden och inte trycka på för mycket i en spurt, för att spara benen. Men samtidigt hålla en hög kadens för att få bort den syra som knackade på dörren. När det var dags att hoppa av cykeln och springa in till sista växlingen hade jag en snittfart på dryga 30.

Över till löpning. Växlingen gick med mina mått mätt ganska bra, iofs bara byte av skor och av med hjälm. Jag lunkade iväg i lagom tempo, medveten om att det här är första gången på 20 år eller så som jag springer så ”långt” som 2 kilometer. Efter några hundra meter börjar benen kännas stumma och jag får lida mig igenom resten fram till mål. Till och med gå lite då och då för att fixa det. Tärde på stoltheten. Lite skyller jag på skorna, då jag inte hunnit fixa ordentliga löparskor, men i huvudsak beror det på att jag helt enkelt inte tränat löpning. Och att det så här i början är svårt att veta hur man ska fördela krafterna mellan diciplinerna.

Men att kämpa sig i mål med alla andra deltagare som stannade runt mållinjen och hejade på dem som kom efter var kul. Det var riktigt god stämning i gänget med stor blandning av erfarenhet!

I Tällberg ska jag springa 5 kilometer. Hur ska det gå? Jag måste ut och träna! Och tre veckor senare ska jag simma 1500 meter Riddarfjärden. Jag har under försommaren lärt mig att det är stor skillnad mot att simma samma distans i bassäng. Det får bli mycket träning i sjön på landet i sommar.

Håll tummarna!

Kommentera gärna