Nordic classic biking 2016
Denna text är delvis inspirerad och delvis kopierad av Jockes inlägg om samma evenemang.
Sex av deltagarna från TV-serien hade möjlighet att vara med i år, och jag kan direkt säga att det var oerhört kul och trevligt att träffa dem alla. Vilket härligt gäng! Jag förstår att de hade det roligt i Nicaragua.
I fredags plockade jag upp Jocke med cykel och senare Nina Lundberg för att ta båten över till Gotland från Nynäshamn. Efter en lugn resa över anlände vi hotellet på eftermiddagen och kunde i lugn och ro förbereda cykel, äta och vila. Under kvällen anlände även övriga fyra deltagare. En del hann jag träffa innan jag gjorde natt medan några kom ytterligare lite senare då jag redan hunnit natta kudden.
Lördag morgon klockan nio gick startskottet för cykelloppet. Vädret var inte speciellt roligt med blåst och duggregn. Dagarna innan hade det varit riktigt fint väder, så det var ju lite tråkigt för arrangören att det skulle vända till det sämre precis till start. Men det var ändå ett bra gäng som ställde upp för start, småhuttrandes. Det sas precis innan start att vädret skulle bli bättre fram på dagen.
Redan från start var tempot ganska högt, och Jocke var blöt om fötterna redan genom andra rondellen i Visby. För egen del tog det lite längre, efter ungefär en mil eller så började det sippra in i mina skor. Regn är normalt inget större problem, vi klarade ju sju timmar hösten 2015 i drygt 50mm regn. Men när det kombineras med mindre än 10 graders värme och ordentlig vind är det inte fullt lika roligt. Så länge jag håller mig i rörelse brukar det ändå fungera ganska bra.
Vi försökte hänga med tätklungan en stund, men tappade dem lite i uppförsbacken ut från Visby där vi inte riktigt klarade av att hålla samma fart. Vi kämpade på och försökte jaga ikapp, och det såg ett tag ut att lyckas. Vi närmade oss meter för meter och sekund för sekund. Utan att rycka sönder oss själva försökte vi sega oss ifatt. Och vi kom så nära som fyra sekunder efter siste man i tätklungan, när det helt plötsligt ”smällde till” omkring milen efter start och de drog upp tempot ytterligare och försvann i fjärran. Elitgänget anförda av Thomas ”Gotland” Löfkvist var färdiga med sin uppvärmning. Det var bara att släppa. Resten av resan blev ganska ensam. Vi hittade dock enstaka cyklister att hänga med några längre sträckor.
Vid första depån vid 45km stannade vi till för en kort kissepaus, vattenpåfyllning och en varsin banan. Vi tappade vårt sällskap som valde att inte stanna, och det tog ett par mil att köra ikapp honom igen. Men när vi närmade oss Visby för varvning kändes det tugnt. Framför allt för att det var kallt, och jag frös om mina fingrar trots långa tjockare handskar. Vi hade redan tidigare bestämt oss för att ta beslutet om ett varv till eller inte när vi kom in till Visby igen, och nu var det ganska lätt att längta till värmen. Vi svalde stoltheten och avslutade på 9 mil på tiden 2h57m. Det kändes inte rätt, men ett nytt varv i kylan utan kamrater på banan var inget som lockade. Dessutom hade vi längs banan hört ett konstigt knäpp från bakhjulet och funderade på om det var en eker som gått av. Och mycket riktigt. I mål såg vi att det stämde. Vi väljer att låta det bli den officiella orsaken till att vi tyvärr inte kunde fortsätta ett varv till…
Det visade sig senare att merparten av de som skulle cyklat 18 mil gjort som vi. 17 andra valde att avsluta efter nio mil och endast nio personer fullföljde hela distansen. Det gjorde att det inte kändes fullt lika illa.
Jocke gjorde en liten intervju med speakern innan vi kom in i värmen och fick i oss lite kaffe. Men vi hade ganska brådis tillbaka till hotellet för en varm dusch och torra kläder så vi blev inte kvar länge. När vi väl kände oss som folk igen tog vi oss tillbaka till tävlingsområdet, käkade lite lunch och träffade de övriga MaO-deltagarna efter deras grenar.
Dagen avslutades med god och trevlig middag inne i Visby tillsammans med hela gänget som var på plats. Det förekom många roliga berättelser om deras upplevelser i Nicaragua och det skrattades en hel del vid bordet. Jag uppskattade verkligen att för en stund få vara en liten del av det här sällskapet, och hade otroligt skoj! Tack!
Senaste kommentarer